Längtar…

…till ställen där jag kan vara utomhus. Där det finns hav och berg och folktomma ytor. Längtar efter Papua, Australien och det där kalla landet i norr där det tydligen
precis börjat snöa…

Räknar ner dagarna till den 18:e november då jag ska åka till Pangandaran och till i december då jag äntligen ska få åka till min ö och starta ett projekt som jag tror kommer bli det bästa någonsin.

Tills dess lever jag på choklad och minnen från senaste semestern.

Cirkeln är sluten…

Jag har varit på alla våra åtta baser, sett de allra flesta av våra destinationer och flugit med en stor del av våra kaptener. Jag har fått den fantastiska möjligheten att se det mesta och det bästa av det här landet och fått flyga i några av världens mest utmanande miljöer. Så nu ska jag tillbaka till platsen där allt började. Nästa månad åker jag till västra Java för att under tre veckor lära våra nya piloter hur man flyger i Indonesien. Anses av de flesta vara lite av en straffkommendering eftersom man inte själv flyger något under tiden man är där. Själv ser jag fram emot en efterlängtad paus i allt flygande. Stället ligger vid havet och jag hoppas så klart på surf och att det är en massa roliga människor i krokarna. Boendet är det bästa i bolaget och det finns både pool och en strand kantad med små charmiga barer där jag planerar att dricka en och annan öl i solnedgången,

Det känns som att det var en evighet sen den här bilden togs i januari i år. Livet och alla framtidsplaner har ändrats så mycket så jag känner mig nästan som en helt annan person. Byxstorleken har också ändrats även om jag nu nästan kommer i de uniformsbrallorna som jag har på fotot igen. Haha. 

Längtar bort…

Somnade som en stock igår (trots gnagaren under sängen) men vaknade ändå inte utvilad imorse. Att regnet vräker ner utanför fönstret gör inte så mycket. Poolen och gymmet får vänta tills ikväll och istället blir det puffade kuddar, kaffekopp och datorn i knät i sängen en timme till. Känns lite bättre idag. Har redan tagit tag i pluggandet och lärt mig en hel hög nya indonesiska ord nu på morgonen och om jag bara kan hitta en lärare också så tror jag att de här sex veckorna kan bli riktigt produktiva. Är fortfarande otroligt frustrerad över att behöva vara här. Längtar bort och tillbaka till både underbara vänner i fantastiska Australien och till ett galet liv i Papua. Antagligen de två ställen på jorden som passar mig bäst. Längtar också efter höst i Sverige. Att få tända ljus och mysa in sig i filtar och gosa med älskade barn och skratta med vänner och familj som jag saknar så mycket att det gör ont. Längtar efter konstiga saker som att åka tunnelbana, ha gummistövlar, baka, hyra film, frysa om fötterna, sova under duntäcke, mysbrallor, surdegsbröd mm…

Två av de kanske bästa kvällarna det här året. En i Papua. En i Australien.

Back in Balik…

En dag avklarad- och jag känner redan klumpen i magen. Hur ska jag klara sex veckor…eller rättare sagt fem veckor och sex dagar till här (ja, jag räknar)? Den här basen passar verkligen inte mig. Hoppas min räddning kommer vara att gömma mig på gymmet som jag köpte kort på idag. Där kan jag stoppa hörlurar i öronen och ställa mig på ett löpband och försvinna i dagdrömmar om surf, sol, bad och utomhuslekar- låtsas att jag inte alls är i en skitig stad som inte har en endaste strand eller ens en park. Min plan för de kommande veckorna är att bara träna, plugga, samla flygtimmar och leva snålt och spara mina pengar till något roligare ställe. Inte den roligaste planen kanske men det
är den bästa jag har just nu.

Som tur är har gymmet en pool så jag vet i alla fall vart jag ska plugga ett par timmar innan jobbet imorgon. Fast det beror ju förstås på om jag behöver extra sovmorgon eller inte- Får se när jag lyckas somna. Har nämligen en råtta under sängen som väsnas och är läskig. Inga konstigheter i Indonesien.
Suck.