Somnade som en stock igår (trots gnagaren under sängen) men vaknade ändå inte utvilad imorse. Att regnet vräker ner utanför fönstret gör inte så mycket. Poolen och gymmet får vänta tills ikväll och istället blir det puffade kuddar, kaffekopp och datorn i knät i sängen en timme till. Känns lite bättre idag. Har redan tagit tag i pluggandet och lärt mig en hel hög nya indonesiska ord nu på morgonen och om jag bara kan hitta en lärare också så tror jag att de här sex veckorna kan bli riktigt produktiva. Är fortfarande otroligt frustrerad över att behöva vara här. Längtar bort och tillbaka till både underbara vänner i fantastiska Australien och till ett galet liv i Papua. Antagligen de två ställen på jorden som passar mig bäst. Längtar också efter höst i Sverige. Att få tända ljus och mysa in sig i filtar och gosa med älskade barn och skratta med vänner och familj som jag saknar så mycket att det gör ont. Längtar efter konstiga saker som att åka tunnelbana, ha gummistövlar, baka, hyra film, frysa om fötterna, sova under duntäcke, mysbrallor, surdegsbröd mm…
Två av de kanske bästa kvällarna det här året. En i Papua. En i Australien.